Middag och mys!

Gårdagens myspys!

Jag och Leo

Idag har jag varit på village och inhandlat en Leo för 895 svenska riksdaler. Han ska få stå i mitt badrum och innehålla massa onödigt som smink och nagellack. Perfekt!

Kvällens sällskap!

Nu sitter jag i mitt vardagsrum i min stoora soffa alldeles ensam och äter yoghurt och flingor. Jag hade tänkt äta en skitgod gryta, och ställde in den i ugnen för att värma (jag har ingen mikro än hehe). Men tallriken sprack! Gud! Mormor lovade mig att glas fungerade utmärkt i ugn och mikro såvida man inte värmer socker, som typ choklad. Sen när innehåller köttgryta socker? Nä fy. Min ugn tog min mat. Så nu sitter jag här, men yoghurt. Mys.

Hemma-hemma

Nu är jag hemma. Som i hemma hos mamma och pappa, i mitt gamla hus och mitt gamla rum. Det känns lite konstigt att ha flyttat hemifrån, det måste jag erkänna, för för tillfället känns det inte som att jag har nåt riktigt hem. I lägenheten är jag inte helt hemma, och nu är även inte mitt gamla hem helt hemma. Rummet är helt tomt och ekar och möbler som förr fanns där är nu borta. Jag har liksom hamnat någonstans mittemellan. Jag har inget hem. Men ändå har jag två.

Det konstigaste med att bo ensam är att äta middag ensam. Det är ingen hemma när man vill ropa "hallå", för man vet ju att man inte får nåt svar, så vad är vitsen?
Det är ingen som stör och kommer in och pratar mitt under top model, det är ingen som föreslår att man ska "gå och lägga sig snart", det är ingen som klagar på "skitprogram" på tv och heller ingen som säger godnatt. Det känns uppriktigt sagt väldigt annorlunda och konstigt. Fast mitt i allt det så känns det som ett steg man måste ta, så varför inte nu? Jag trivs trots allt jäkligt bra i min lilla lägenhet, det är ju min lilla skatt. Även om hemma-hemma alltid kommer att vara, just hemma.

Min soffa!!

Jaaaa :D

Min tv funkade inte med sändningarna här, så vi var tvungna att köpa ny tv. 42tum 3Dtv från LG. Hihi ååh fett glad :D

Middag med pappa!

Shoppat!

Dagen

Idag stack jag från skolan efter lunch för att jag hade tandläkartid i Storvreta. Första gången i hela mitt 18åriga liv som jag fått bedövning. Fyfan vad jag hatar tandläkare (inte själva individen, utan hela upplevelsen). Där kommer man in i ett trångt, vitt rum med två fönster och två tanter, tar i hand, ler lite stelt. De frågar hur man tar hand om sina tänder, hur man äter och hur man mår. Efter de två minuterna av trevligt småprat tvingas man ner i en obekväm stol som går upp och ner och får obekväma skumgummibitar upptryckta i halsen. Efter ett tag så småler en av tanterna och säger stt bedövning inte gör ont alls. Näe tandläkare gillar jag inte. Hah! Kul där. Jättekul. Man säger att man är spruträdd, hon viftar med sprutan framför ansiktet på en och säger att den inte aaaalls är farlig. Aajo... Näe, näe fyfan. Nu sitter jag här med ena ansiktet som i en stroke, ingen känsel och helt hängande. Jag kan inte dricka och inte tugga, knappt prata. Allt man vill är att försöka bita så hårt i läppen tills man känner att man gör det, för att det inte känns..men det vore nog inte en så speciellt bra idé ändå haha!

Nu har jag iaf varit och handlat lite nudlar och kokosmjölk mm, ska göra laxwok, min specialitet! Pappa kommer nämligen på middag ikväll, och ska även hjälpa till att skruva upp lite hyllor i badrummet! Myspys!

My crib

Nu sitter jag alldeles ensam i min lägenhet och äter för varm och för stark thaisoppa med crab sticks i och ett glas vatten. Jag ska plugga lite också tänkte jag. Förlåt att jag varit så dålig på att uppdatera, men jag har haft så mycket att göra och fixa med de senaste dagarna. Det känns oerhört tomt och konstigt att sitta i em främmande lägenhet och äta middag alldeles själv. Ingen mamma eller pappa som går runt och gnäller på varandra. Det är ju på gott och ont.

Tänkte att ni får en liten sneak peak på köket, det är väl så gott som det enda som det är nån slags ordning på, även om det är lite kvar att göra!